TEGNÉRS LUND

Sten Hidal förklarar Tegnérs betydelse för Lund.

Lund och universitetet som Tegnér anlände till 1799 var litet. Staden hade cirka 3000 invånare och universitetet hade 300 studenter. Esaias tid i Lund var till en början tänkt som ett steg i karriären för att sedan flytta till Stockholm. Efter att ha visat stor flitighet inom akademin började folk att försöka övertala Tegnér att fortsätta på banan till att bli professor. Medveten om svårigheterna att lyckas i Stockholm utan kontakter eller pengar, blev Tegnér övertalad och fortsatte inom akademin i Lund.

Tegnér klättrade snabbt i den akademiska hierarkin, då han redan 1812 blev professor i grekiska. Det prestigefyllda yrket var däremot otillräckligt för att försörja familjen. Esaias fick betalt i spannmål, som han med stor möda sålde vidare. Inkomsten från universitet var inte tillräckligt för att försörja familjen. Esaias var i behov av ett bättre betalt arbete. Samma år blev Esaias prästvigd, vilket underlättade familjens ekonomi.

Härbärget, en klubb främst för akademiker, blev Tegnérs sociala centrum. Han blev klubbens centrala figur och hjärta och medlemmarna rörde sig kring honom. I Härbärget utvecklades Tegnérs politiska intresse. Hans livserfarenheter från klubben nyttjas flitigt i Frithiofs saga där det sociala sammanhanget är både viktigt och påtagligt.

Poeten Tegnér växte fram i Lund. Dikter som publicerades i lokala tidningar lade grunden för Tegnérs rykte som poet. Den kända Svea skrevs i Lund och hade en stor betydelse för Tegnér själv. Svea nådde hela Sverige och hjälpte Tegnér att sprida sitt namn som skald ytterligare.

Huset som idag är Tegnérmuseet köptes av poeten 1813, med ekonomiskt stöd från svärfar Myhrman. På denna plats har han skrivit sina största verk, inte minst Frithiofs saga. Hans hushåll var ett öppet sådant och studenter kom och gick som de ville när de hade frågor eller behövde hjälp med sin undervisning. Tiden i Tegnérhemmet blev Esaias lyckligaste, och det var något han såg tillbaka på under resten av sitt liv.

Tegnér blev invald som ledamot i Svenska Akademien 1818. Esaias var tacksam för utnämningen, men kunde inte delta aktivt i Akademien på grund av avståndet mellan Lund och Stockholm. När Esaias senare deltog i riksdagen som biskop och besökte Stockholm mer frekvent, kunde han engagera sig mer i Akademien.