FRITHIOFS SAGA

Sten Hidal förklarar Frithiofs saga.

Mellan åren 1820-1825 skrev Esaias Tegnér det verk som skulle komma att bli hans mest framgångsrika. Detta epos är Frithiofs saga som i år har 200 års jubileum. Berättelsen är Sveriges första internationella genomslag inom litteratur. Sagan om Frithiof släpptes i flera delar i tidskriften Iduna under de fem åren. Denna nordiska saga om en viking har tagit stort inflytande av Homeros antika mästerverk Iliaden och Odyssén. Här möter gammalt nytt och den fornnordiska mytologin och deras samhälle slås samman med kristendomen och moderna tolkningar av den isländska berättelsen.

Sagan berör hjälten Frithiof och hans kärlek till kungens dotter Ingeborg. På grund av Frithiofs bakgrund som icke adlig anses deras förhållande som olämpligt och de tillåts inte att gifta sig. Vid kungens död tar Ingeborgs två bröder över tronen och skickar henne till Balderstemplet för att leva ett liv som jungfru. Frithiof får ett uppdrag att hämta hem en skatt och vid sin återkomst har Ingeborg blivit bortgift till Kung Ring. Efter att ha försökt motsätta sig kungen och orsakat Balderstemplets nedbränning blir Frithiof tvingad till landsflykt och spenderar sina år som pirat. 

En dag känner han en sådan hemlängtan att han beslutar sig att återvända hem efter sin exil. För att detta ska kunna vara möjligt klär Frithiof ut sig och infiltrerar Kung Rings hov. Han följer med kungen ut på jakt och får möjligheten att mörda Ring i hans sömn. Frithiofs heder och samvete står i vägen för mordet och han motstår. När kungen vaknar berättar han hur utklädnaden inte hade hjälpt och han visste att det var Frithiof hela tiden. Jaktresan var ett prov av Frithiofs karaktär som han klarade. Som belöning för den nåd han visat får Frithiof Ingeborgs hand och de bygger åter upp det nedbrända Balderstemplet.

Sten Hidal redogör för Frithiofs sagas internationella påverkan.

Denna Shakespeare-inspirerade berättelse fångade den upplevda svenska identiteten under 1800-talet. Tegnérs världsbild och idéer om individualitet speglas i Frithiof. Svenskarna, och alla andra som läste sagan, ville se sig själva i Frithiofs ridderliga mod, tapperhet och storsinthet. Den tydliga svenska identiteten är en anledning till att Frithiofs saga kunde nå den popularitet som den gjorde.